< Dag 8 — Fransk version här— Dag 10 >
Lin Family Mansion and Garden
Denna dag blev det pärlte till frukost på väg till Lin Family Mansion and Garden. Vid entrén välkomnades vi av volontärer som delade ut informationsfolder om detta ”herrgård” som byggdes i slutet av 1800-talet av den rika handelsfamiljen Lin Ben Yuan.
En av familjens förfäder, Lin Yingyin, anlände till Taiwan 1778; hans son, Lin Pinghou, blev rik på att sälja ris och lade således grunden till släktens förmögenhet. År 1851 påbörjades byggandet av ett hus med tre innegårdar (”the Three-Courtyard Mansion”) i Banqiao district, sydväst om Taipei. Detta hus är själva Lin Family Mansion (som idag inte kan besökas på egen hand, utan med en guide, vilket vi inte gjorde) och var alltså familjens residens.
Utöver huset finns det som kallas Lin Family Garden (det som vi promenerade i). Hela komplexet med hus, trädgårdar, paviljonger och bassänger är på ca 20 000 kvm. Det är det mest kompletta exempel på traditionell kinesisk trädgårdsarkitektur från Qingdynastin (1616-1912). Lin Ben Yuan Family donerade en del av gården till Taipei County Government 1977. Det öppnade för publiken 1982 och räknas nu som historisk byggnad.
Belägen idag mitt i ett kvarter med höga hus (jag blev lite avundsjuk på dem som har lägenhet med fönster som vetter mot den här gården … 🙂 ) är Lin Family Mansion en riktig oas. Det är ganska otroligt att det har bevarats. Lugnet där är nästan obeskrivligt och det var spännande att föreställa sig hur de måste ha sett ut då det var bebott.
Det hände en rolig händelse där, på Lin Family Mansion. En kinesisk familj kom fram till oss medan vi satt och läste ur foldern. Först trodde jag att de bad oss om att ta bild på dem med deras kameror. Men nej, så var det inte: de bad om tillåtelse om att fota oss, eftersom de tyckte att europeiska ansikten var så vackra! 🙂 Vi blev visst lite generad men ställde upp ändå och så satte sig den ena efter den andra bredvid oss medan någon annan familjemedlem knäppte bilder.
Pappan stannade lite efteråt och berättade för oss (mest för min sambo egentligen, eftersom han pratade bara kinesiska) alla de resor han hade gjort och de olika ställen han hade varit på i Europa. (Min sambo förberedde mig om att det kanske skulle hända flera gånger — att taiwaneser ville fota mig — men det hände faktiskt inte mer än den här gången. Däremot kunde det hända att folk kanske stirrade på oss, men jag var för upptagen på att titta på allt möjligt omkring mig för att märka det och bli störd av det.)
Vi tog en liten fika på kaféet som var fint inrett utomhus, innanför murarna på Lin Family Mansion. Vi satte oss vid små bord, under ett parasoll, och njöt av vårt kaffe och te som serverades tillsammans med en liten mördegskaka (eller bönekaka?) fylld med vallmofrö.
Nanya nattmarknaden
Sedan promenerade vi lite i den lokala nattmarknaden, nära Fuzhong tunnelbanestation, och så var det dags för ”stinky tofu”. Det förtjänar verkligen sitt namn eftersom det luktar som gödsel, och den lukten är väldigt lätt igenkännbar när man besöker taiwanesiska nattmarknader. Den går inte att ta miste på, trots alla andra lukter av frityr och diverse matlagning som kan blandas med avloppsodörer …
Men jag lovar att ”stinky tofu” inte alls smakar som det luktar, smaken är faktiskt förvånansvärt mild med tanke på lukten. 🙂 (Det är säkert t.o.m. inte så illa som den svenska surtströming, som jag har för övrigt aldrig känt lukten eller smaken på). Den fermenterade tofun friteras i en stor balja, skärs i mindre bitar och serveras med kokt kål och chilisås. Ett roligt inslag är att det serveras på tallrikar som stoppats i fryspåsar: för att slippa diska kanske? 😉