< Dag 10 — Fransk version här — Dag 12 >

 

 

Vi åt vår inköpta lunch på 7-Eleven i parken vid Yuanshan-tunnelbanestation. Där, vid Zhongshan-fotbollsstadion, var det en stor park med många barnaktiviteter, och därmed mycket liv.

 

På väg till Taipei Fine Arts Museum gick vi lite vilse och kom in på helt öde tempel som klamrade sig fast på berget.

  

Taipei Fine Arts Museum

Inträdet på detta museum kostar bara 60 NT$ (ca 14 kr), men just på lördagar har museet kvällsöppet till 20:30 och då är det gratis inträde. Det här museet tar vid där National Palace Museum, som vi besökte den 30 maj, slutar med stor vikt på asiatisk modern och samtidskonst.

 

Det jag tyckte bäst om var utställningen med konst av Huang Ming-Chuang, ”A Field in the Heart” vars måleriteknik är nästintill fotografiskt, utan att vara alltför platt, och med en del västerländska influenser.

 

Utställningen ”Contemporary Appropriations of the Past” var också intressant, som genom konstverk ur museets samlingar visade hur dagens konstnärer låter sig inspireras av den klassiska kinesiska konsten (mest måleriet). De mest imponerande verken, i mina ögon, var stående landskap som på avstånd såg ut som jättelika gravyrer eller blyertsteckningar. Men när man kom närmare insåg man att motivet utgjordes av tusentals och tusentals små spikar som hamrats in i en träskiva, alla på exakt samma höjd!

(Det var inte tillåtet att ta bilder inne i utställningarna, så jag rekommenderar er att klicka på länken till museet och respektive utställningar för att bilda er en uppfattning.)

 

Shabushabu

Shabushabu-middagen blev av den här kvällen. Shabushabu är en japansk variant på den kinesiska eldgrytan, där man kokar kött och grönsaker i en buljong. Vi satte oss på en Cash City-restaurang (valet av namn på restauranger i Taipei förbryllar mig något, måste jag medge) och valde kött- respektive fisk- och skaldjursmeny.

 

Skålar med buljong ställdes över värmen, i ett nerskjutet håll i bordet. Våra beställningar, utökade med kål- och salladsblad, majs, pumpa, svamp osv., samt nudlar bars fram till vårt bord och så var det vår tur att koka allt det här i den ordningen vi ville. Jag behöver inte berätta att det blev alldeles för mycket mat, men gott var det i alla fall. Glass brukar ingå som efterrätt när man äter på Cash City, men vi orkade inte. 😉

     

Kinesiska tebjudning

Senare på kvällen bjöd min sambo på te, på kinesiskt vis, hemma hos sig. Efter att ha värmt upp porslinkannorna och -kopparna med kokande vatten, brygger man teet i den lilla porslinskannan, låter det dra litet, häller över genom en sil i en serveringskanna, därefter över i små höga koppar och till sist i små låga koppar. Ur de höga kopparna luktar man på doften som teet lämnat efter sig, ur de låga kopparna dricker man. Den första bryggningen dricker man inte för den är för beskt; istället häller man den över teservicen. Sedan kan man brygga upp till tio gånger på samma blad. Allteftersom låter man bladen dra längre och längre, från 20 sekunder till över en minut.

       

Det är ett väldigt stillsamt och trevligt sätt att dricka te, där man tar sig tid att utveckla alla känslor: känsel, lukt, smak, synen och även hörsel om man så vill och väljer att vara så tyst att bara det rinnande vattnet och ljudet av porslinet mot träbricka hörs. Eller så kan man ha en mysig stund, drickandes gott te och talandes om ditten och datten.

< Dag 10 — Fransk version här — Dag 12 >