< Dag 13 — Version française ici — Dag 15 >
Dumplings till lunch
Efter min sambos kinesiska lektion gick vi och åt dumplings på en liten oansenlig gaturestaurang i hans kvarter. Ärligt talat, om jag hade turistat i Taipei ensam, eller utan någon som kan området, skulle jag aldrig ha gått in där. Kockarna ångkokar och steker dumplings ut mot gatan. Man kan köpa hem eller så kan man gå längs med det heta köket och sätta sig i den klimatiserade salen bakom. Gula lappar finns tillgängliga för beställning: här gäller det att kunna läsa kinesiska! De billigaste dumplings kostar 5 TN$ (ca 1 krona…). Som ni ser på bilden beställde vi totalt 28 stycken, det vill säga att vi åt lunch för totalt 140 TN$ (ca 30 kr eller 15 kr var)! Och gott var det! Till det drack jag tofumjölk. Efter att ha smakat på alla sorters dumplings (buljongkokta, ångkokta och stekta) kan jag säga att mina favoriter är de stekta. Jag tycker om när de är lite torrare.
Taipei Zoo
Dagens utflyktsmål var Taipei Zoo. Dit tog vi tunnelbanans Wenshan-linjen. Tågen på den här linjen är helt automatiserade och förarlösa.
Man kan betala zoointrädet (60 NT$ = ca 14 kr) med tunnelbanekortet EasyCard – smidigt! Vid entrén välkomnas man av flamingor. En av dem passade på att jag fotade för att bada och visa sina fina svart-rosa nästan röda vingar.
Till vänster om entréen är det de tama djurens avdelning, ”barnens zoo”, med hästar, kor, kaniner, getter osv. Vi passerade lite snabbt för att gå över till koalorna. Tyvärr vände de flesta ryggen eller var väl kamouflerade i sina träds lövverk.
Likadant var det med jättepandaparet som är en gåva från Kina till Taipei. Den ena låg ganska långt bort inne i den gigantiska buren, den andra låg på rygg och visade bara sin stora vita mage. En vagga har installerats i hopp om att paret ska bilda familj någon gång, men tyvärr är jag rädd för att fångenskapen har gjort dem apatiska …
På de stora träden växte orkidéer likt parasiter. Fjärilar flög från blommor till blommor, larver promenerade i långsamt tempo. I brist på stora vilda djur började jag fota de små som inte gömde sig på olika sätt. Ekorrarna är inte zoos reguljära gäster, men likväl sprang de där, förmodligen i jakt efter lätt fångade matrester.
I huset för djuren som är nattaktiva var det inte lätt att fotografera eftersom man inte ska använda blixt. Det blev i alla fall en tillfredsställande bild på en uggla.
Vi promenerade sedan i det asiatiska tropiska regnskogsområdet och såg svinmakaker. Falska gavialerna, siamangerna, orangutanerna, schabraktapiren, och leoparden, de såg vi inte… Men vi kanske hörde leopardens vrål och den större hornkorpens skrik. Inte lätt att urskilja djungelns många ljud när man inte vet hur olika djur låter, än mindre när man inte ser dem.
Däremot en malajbjörn, bakifrån, bakom stenar. Det asiatiska elefantparet var för stor för att gömma sig. De verkade uppskatta sällskapet av människor och de närmade sig med tunga sega steg. Honan hade precis sprutat vatten på sig själv. Även om det kom lite svalare vindar i regnskogen, skulle jag själv gärna ha gjort detsamma…
En stor upplevelse var den bengaliska tigern. Genom skyddsgallret såg vi denna stora katt ligga på berget, till synes lugn och avslappnad. Det hände ingenting alls, den bara låg där, men jag blev ganska tagen av det ändå…
Sedan såg vi några djur från öknen: addaxantiloper med sina graciösa vridna horn, dromedarer och kameler som högdragna grannar.
Därefter kom de australienska djuren: gråa jättekängurur som inte såg så stora mina ögon – eller om det var rödhalsade vallabyer? – en hjälmkasuar och emuer.
Därifrån var vi bara ett steg från de afrikanska djuren: Burchells zebror, elandantiloper, Bongoantiloper, sköldpaddor.
Girafferna tittade ner på oss från sina långa halsar. Vi stannade länge vid flodhästarna i hopp om att få fina bilder, men de lekte kurragömma under vattnet.
Jag tyckte synd om lejonhonorna som hade väldigt lite att röra sig om, vilket kanske var anledningen till att de såg tunga ut. Trubbnoshörningarna verkade ha tråkigt i sin inhängning med betong, kortväxt gräs och gyttja.
En gorilla vände sig om när vi promenerade förbi honom såsom han undrade vad som var så särskild med honom.
Vi skyndade oss till reptilhuset… som stängde redan 16:45. Hela zoo stängde 17, så vi gick tillbaka mot utgången. Vi hann inte se allting men frågan är om man ens orkar se allting även om man är där från kl. 9 på morgonen. Kanske är det värt ett andra besök?
På tal om besök, var toaletterna väl värt ett med denna smakfulla ingång:
Maokong Gondola
Från Taipei Zoo tog vi en drygt 4 km långa gondolbana (50 NT$ = ca 11 kr, som man kan betala med EasyCard) upp till Maokong, ett område uppe i bergen. Vi satte oss i en ”crystal”-gondol, Eye of Maokong Gondola, där golvet är gjort av en 48 mm tjock glasskiva, vilket gjorde att vi kunde se även under oss. Tyvärr var vibrationerna för starka för att jag ska visa här den lilla film jag gjorde under en del av resan.
Allteftersom vi lämnade Taipei bakom oss blev luften lättare att andas in. Från djungeln under oss bjöd grodorna och cikaderna på en konsert som knappt tystnade när natten hade lagt sig. Det var en hisnande resa över trädkronorna, med fantastisk utsikt över Taipei, med Taipei 101 som lätt igenkänd landmärke. Samtidigt som vi njöt av landskapet vilade vi från den timslånga promenaden på zoo.
Väl framme där uppe steg vi ut i en liten by som bestod mest av restauranger och tehus. Det kändes ganska turistisk men det hade sin charm trots allt. Framför allt uppskattade jag lugnet och de något svalare temperaturerna. Även om Taipei har en mängd parker och gröna område tror jag inte att det räcker för att kompensera luftföroreningar som följd av trafiken och som förvärrar problemet med värmen och fuktigheten; dessutom är denna stora stad belagd i en gryta, omgiven av berg. Men det räcker med att komma upp en liten bit i dessa berg för att värmen ska bli mer uthärdlig, och det blev det skönaste kvällen jag upplevde i Taipei.
Efter en kort promenad satte vi oss på terrassen i ett tehus, därifrån vi fick njuta av en vacker och stilla solnedgång. Vi beställde lite mat: nötkött, stekt ris och svamp, som var väldigt god, men framför allt te.
Min sambo tog på sig rollen av teceremonimästare en gång till. Långsamt drack vi av det goda teet, tills det vara dags att ta dagens sista gondolbanetur tillbaka till metropolen.
2 reaktioner på ”Taïwanresan — Dag 14, 5 juni”