Tågstationsbyte i Paris, mellan Montparnasse, efter återkomsten från La Rochelle med snabbtåget, och Austerlitz, inför avresan mot Gap med nattåget.
Idrottsväskan i rem över bröstkorgen, handväskan över högra axeln, resväskan i högra handen, ljudet från hjulen tolkar de olika underlagen: betong, asfalt, ventilationsspringor som släpper ut klordunster, avloppsbrunn. Jag fokuserar för mycket på att hitta 91:ans busshållplats för att låta mig hänföras av det brusande parislivet en lördagseftermiddag; den fuktiga julivärmen lägger sig mellan mitt livsrum och livet runt omkring.
I den fullsatta bussen är jag uppmärksam på hållplatserna som passerar förbi för att inte missa den vid Austerlitz tågstation. Vid ombordstigning såväl som avstigning blir jag erbjuden hjälp med resväskan, som jag gärna tar emot.
Austerlitz tågstation är i stort sett tom. En allvarlig tågolycka i Parisförorten kvällen innan orsakar stora störningar i tågtrafiken : de flesta är inställda, ankommande likaså avgående, men mitt tåg står med på anslagstavlan och kommer att åka! Jag suckar av lättnad …
Jag hittar ett eluttag för att ladda om mobilen. Jag sätter mig i väntrum under uppladdningstiden och njuter av det för en stor parisisk tågstation ovanliga lugnet. Noterna från ett piano gör stämningen en aning mer surrealistisk. Väntan på en och en halv timme ser ut att bli förvånansvärt fridfull.
